Om stort, smått och Hunter S. Thompson
Mar 12, 2009
3 minute read

Affekterat av diskussionen som pågår hos intensifier Vad som är stort eller smått kan inte avgöras ontologiskt utan är istället något som vi hela tiden kämpar om i det sociala. Ta exemplet med en tidning och en medarbetare. Ett container-tänkande skulle direkt anta att tidningen är större än medarbetaren som är anställd under tidningens ledning. Detta råder det dock hela tiden koflikter om. Hunter S. Thompson var alltid större än de tidningar han skrev för. Han var den store och ibland lämnade han ifrån sig en text till de tidningar som betalade för det. Vi kan också tänka oss det motsatta; en journalist får en tillsägelse av redaktören för att han gått för långt. “Du jobbar på den här tidningen och här gör vi inte så”. På samma sätt kan ett företag vara större eller mindre än den nation i vilket det är registrerat. Vi måste se interaktionerna som externa relationer mellan kroppar som försöker göra sig större eller mindre. Ok, så långt en bra beskriving, men det är något som saknas. Det är affekterna och assemblagen. Tillbaks till Hunter S. Thompson och hans relation till tidningarna han skriver för. Vi kan anta att han antingen får ett uppdrag av en viss tidning att bevaka en viss händelse eller bestämmer sig för att bevaka en viss händelse, men i så fall med en viss publik eller tidning i åtanke när han skriver (outtalat eller ej). Fr att inte bara se det som två autonoma enheter som byter text mot pengar måste vi förstå det som att Hunter S. Thompson ingår i ett assemblage med en viss tidning som också får återverkningar både på Hunter (han skriver på ett visst sätt just för den tidningens läsare, han får vissa resurser) och tidningen (de skapar ett visst utrymme för Hunters text, det uppstår kontroverser pga av hans gigantiska hotellnotor). Där har vi assemblaget, men en till sak måste till. Det är att vi inte kan säga att Hunter och tidningen interagerar direkt med varandra. Stora delar av tidiningen går helt oberörda av vad som händer och delar av Hunters liv är också opåverkat av uppdraget (jag tänkte nämna hans toalettbesök men de påverkas ju givetvis av de droger han stoppar i sig för tidningens pengar). Vad som är intressant är vilka affekter som uppstår mellan Hunter och tidningen. En mängd expressiva och materiella affekter uppstår i assemblaget mellan Hunter och tidningen som gör att de båda försätts i ett blivande-nåntingannat. Pengar och text utbyter ägare, hotellnotor dimper ner i tidningens brevlåda, droger pumpas in i Hunter, redaktörer bråkar om Hunters förvirrande textutkast, juristerna förbereder sig på stämningar.