Hade nyligen föredrag som Piratbyrårepresentant för inte så många, men väl insatta, centerpartister i Malmö. Hög medelålder, frukt och kakor. Trevligt!
Mycket var inte helt obekant för den som följt Piratbyrån. Det handlar om att sätta fokus på kreativa miljöer och skapandet av meningsuppbyggande kontexter och konversationer istället för än fler slutprodukter, färdiga verk, distribuering och den urholkning av kulturella värden som följer med det. Vinklade det på ett sätt som skulle kännas relevant för lokalpolitiker i en mellanstor svensk stad med livligt kulturliv och visioner om förnyelse. Här blev kulturella verk till platser med sociala, historiska och geografiska knutpunkter. Företagen blev plattformar genom vilka framodlandet av dessa platser kan ske. En trevlig geografisk/biologisk beskrivning av annars så abstrakta utvecklingar som dessutom öppnar upp för aktörer som sysslar både med grundarbetet och utsmyckningen. Känns bättre om de kulturella objekten blir bebodda/hemmastadda, snarare än konsumerade.
Berörde även goda och dåliga resonemang kring kreativa industrier i ett utvecklingsperspektiv och vackra utsvävningar om det digitalas väsen (lånade Lessigs beskrivning av kopian som “triggar” upphovsrätten ).
Försökte också länka ihop upphovsrätten och det kulturella skapandet med den typ av innovation som innefattas av patentsystemet. Ett område som jag hoppas fildelningsdebatten kan glida över i. Jag närmade mig detta genom hur mediaindustrins konservatism gör att nyskapande digitala tjänster tvingas starta sin bana med mer eller mindre “piratstatus” för att sedan antingen bli rumsrena genom kompromisser eller gå under men förändrat mediaklimatet för alltid.
Dock finns det viktiga skillnader mellan de olika typerna av kreativt skapande som möjliggör samarbete på olika sätt. Kring patentomfattade innovationer finns ett språk som är formaliserat på ett sätt som det inte finns kring kulturen. Man kan specificera problem och värdera lösningar, vilket bäddar för öppna samarbeten på en mer grundläggande nivå än inom kulturen. Dessutom kan patentsystemet utvärderas och lösningar för hur det ska ordnas ta fram då det finns ett givet mål med innovationen, den har en given funktion att fylla. Det är svårare att specificera vad som är bra och dålig kultur än en bra och dåligt utformad uppfinning.
Men det är intressant hur det tekniska systemet fungerar idag där varje teknisk innovation måste passa in och kunna kommunicera och fungera tillsammans med en mängd andra innovationer. Här blir standarder och licenser givetvis viktiga, men det skapar också en helt egen dynamik i innovationen och det motiverar användandet av öppna format och informationsutbyte. Det handlar mycket om att forma protokoll och plattformar för den miljö som produktionen finns inom. Kanske är det samma inom musik. Att en musiker, för att bli framgångsrik, måste skapa en musik som passar in i redan existerande musikaliska sammanhang och stilar (dock urskilljningsbar mot annat inom samma stil) och tiden, om den någonsin funnits, för radikal originalitet är förbi.
Kommer förhoppningsvis en sammanfattning av kursen jag ordnat på konstfack här strax. Förlåt, framförallt till mig själv, för det långa uppehållet.